Hösttiden är förbi! Vintertid blir det i natt och snön torde komma nästa helg….

 

 Denna video har jag tittat på många många gånger. Såna klarar jag inte av att göra… men jag är duktig på att prata, så jag frågade dottern Linn om jag får visa videon i min blogg, fick grönt ljus :) 💕 Tack Linn! Tillräckligt svettigt att transportera hit, hoppas ljudet, musiken, kom med!

 

 

 Hej på er! Vill dela med mej av sånt som gläder mej ngt öerhört. Träffar barnbarnen ofta och däremellan blir jag tillsänd bilder o filmsnuttar. Som idag, denna snutt av en gulleplutt som heter Noomi. Här har hon upptäckt att man kan skoja med sin mamma :)  Linn som låter glad :)

Nästan god natt just nu!

 

En bukett barnbarn: Mina sötnosar. Line 5år, Noomi 1 och Maya 7 år. Härliga töser!Jag kunde räkna upp alla superlativer som finns. För de är ju bästa, sötaste och snällaste i världen! Liksom alla andra barn i vår värld. I morgon bitti ska jag på vattengymnastik, diabetesgruppen och cirka samtidigt  till en målargrupp, hur jag skall kirra det återstår att se. Lite senare ska jag hämta mjöl osv från det gröna varuhuset. Skickade in varubeställning via nätet. Bekvämare på det viset, i stället för att krycka iväg till ena sidan av butiken för att hämta mjölk ov och sedan tillandra delen för att hämta ris! På kvällen har Line sin första fotbollsmatch. Bäst att jag vilar nu för att ork med allt i morgon!

Skitfluga!

Redan 20 augusti i morgon! Minns att det är ngn jakt som börjar då, andjakt? Stackars fåglar...Jag är ingen jägare, har aldrig ens prövat, men minns då jag var liten, pappa jagade och det var så gott då mamma tillverkade söndagsmiddag av orre, tjäder eller and. Huj, det var så gott!

Det enda jag jagar är flugor, här är en envis sådan som flyger runt tunt och jag blir sakteligen ganska galen, grrr. Snart kommer Raidburken fram, den spruitten är effektiv. Ajöss med dej, skitfluga. Jag är ganska energisk i kväll, skall fylla på tvättmaskinen igen, kokar  svartvinbärssaft, håller även på, äntligen, med en fotobok. Bestämde i våras att jag ska ta itu med fotoböcker i höst, och det känns som att det börjar bli dags. Så nu plockar jag och väljer ut bilder till den första boken, Theos. Men samma sak som alltid förr, jag fastnar och drömmer mig bakåt. Theo, Heidi, Niko, Maya och Tilde dansar på bilden. Vilken låt är det ? Jo, tipudansen! Nu ska jag försöka ta en supertidig kväll! Oj, tvättmaskinen! BÄREN !

 

Fotade då det var lite uppehåll i regnet...

Sesian ser lite skyldig ut. 

Men hon får gräva! Och det gör hon.

 

Försökte överföra foton på ett nytt sätt till datorn och märker att det får vara såhär nu, inte så bra alls blev det, men hjärnan funkkar kanske bättre en annan dag. I alla fall syns Ranya på följande bild. Hon räcker ut tungan åt mig. Ligger nerbäddad i sin grop i sanden.

En riktigt underbar sak håller på att hända här! Sonen med sin familj ska snart 

flytta in i sitt hus, som har byggts i rasande fart! Jag kan redan se lilla Ivar komma 

springande till sin fammu! Eller så kryckar farmor iväg till honom 😍

 

Hälsa alla!

 

Minä tahdon maljani tyhjentää,
kun ensi leivoset laulaa,
kun koivut on hiirenkorvallaan
ja vuorilla virrat pauhaa.

Ja tahdon ma lauluni lahjoittaa,

kun ensi joutsen soutaa,

kun kukka on puussa

ja kukka on maassa

ja lehdot leikkihin joutaa.

                               (Eino Leino)

Sitter här vid min dator och tänker tillbaka på dagen. Jag var på minnesstund, en så fin och värdig sådan. Tankar och minnen kommer och går. Jag minns som igår denna dag för fyrtio år sedan, Jari och Sonja gifte sig och idag mindes vi alla honom. På deras bröllop sjöng skolelever i kyrkan, med mig som dirigent. Två veckor efter det var det min tur att gifta mig och Sonja var dirigent. Ett bröllop till hade vi då vår elevkör sjöng, med mig och Sonja som dirigenter, två veckor före denna dag. 

Livet är. Dagen är. Allt är. 

Jari, hälsa alla 💗

Here I am again! Igen!

INLEDNING: Idag är det exakt ett år sedan jag flög omkull då jag kom upp ur vattnet efter att ha slängt vinterpälsen. Ambulansbåt hit till ön och operation följande dag i den soliga staden. En lång väg att vandra för mig efter allt som hänt mig de senaste nästan tre åren.

AVHANDLING: Läget nu är sådant att jag i sakta mak återhämtar mig. Fortfarande en krycka, rullatorn får vila för det mesta. Positiv. Vara-glad-leken håller jag på med, varje dag.

AVSLUTNING: Sammanfattningsvis, fem diagnoser, plus lårbrottet, på en tämligen kort tid, känns jobbigt ibland, men inte idag. Och mitt i allt, just nu, spricker molntäcket och solen skiner!

Idag ska jag göra roliga saker! Pyssla, handarbeta, dricka kaffe, elda i bastun, läsa, lyssna på radio… 😇

 

Dag 1

 Testar min nya manick. Blir lite svettig, pratar högt för mig själv. Ställer frågor, inga svar. Ibland kommer litet Ahaa, ibland en suck. Virkar. Fastnar, river upp. Prövar på nytt att få ett foto hit på min sida på ipaden. Nå nog lyckades det ganska bra, min signatur syns tom två ggr!

 

Sommar och sol!

 Nu måste vi faktiskt ta tag i våra kragar! Så bra jag planerat stadsresan i förrgår. Stora blomaffären, stora matbutiken och sedan kanske äta mat ngnstans. Javisst, det blev en fin dag. Men Herr Husse föreslog att vi börjar med att äta. Ok, jag är inte svårövertalad! Gigantisk portion fick jag, var tvungen att lämna på tallriken, vilket inte händer ofta. 

På väg till bilen ville jag in till en klädbutik då vi ändå var så nära. Tvingade mitt sällskap att komma med. Han lydde, men klagade nästan högljutt och ville bort därifrån. Han fick tillåtelse och
sprang ut. Vad fattas den där karlen. Nåja, jag shoppade billigt (och mycket 😄). 

Vad gjorde vi sedan? Håhhåjaa. Vi var jätteöverens för en gångs skull! Gäspade i kapp och körde hem! Dit lämnade matbutiken och blomaffären. Mätta var vi. Och trötta. 

Fortfarande inga blomster och frön. Fortfarande inte bunkrat upp i kyl och skåp. Men igår for jag faktiskt körande (tack och lov för att jag kan köra) till vår närbutik och handlade lite nödvändigheter. 

Hej igen!

Två månader sedan jag senast skrev här. Förklaring till pausen finns, men vill vara positiv till sinnes. Även annars också! Inte vill ngn läsa om usligheter varje dag. Det räcker till med alla nyheter, huhhuh. 

Bilden är tagen för tio år sedan vid villan. Jag inte varit dit ännu i år. En ny brygga är på gång. Spännande att se om jag kan krycka mig in i båt och sedan i land :). Det har jag funderat på hela vintern. Snart torde det bli dags...

Idag blir det en tur till stan och ngn blomförsäljning.

Och dessutom, lite panik 😊! 

Skafferiet och kylen behöver påfyllnad.

Jag skall försöka skriva oftare nu, tycker att det är kiva.

Och så är vi i Stilla veckan. Jag hörde svanar i fredags. Naturen förbereder sig för våren. I morgon tar jag ena hunden med mig och far till ngn strand med kaffetermos. Ska riktigt ta in ljud och dofter en stund. Sedan blir det Lines kalas. Oj, så hon väntar. Gläds gör jag också 💚. 

 

Bläddrar bland foton...

Jag kan köra bil igen! Så skönt det, inga långa färder blir det men i alla fall. 

Bilden är från den första coronasommaren, jag och barnbarnet Niko.

 

Små solar i gräset. Maya och Line och taraxacum finale. 

Latin har jag läst och den kunskapen sitter i. 

Här ett minne från skön stund på villan.

På söndag är vi inne i till icke-normaltid :) och ska vänja oss vid det. 

Palmsöndagen med därpåföljande Stilla veckan är också på kommande.

Åhå! Råddiga jag. En vecka kvar till icke-normaltid!

Kuckuuu!

Idag är det två år sedan mina operationer. Tacksam.

Vi går mot påsken, ska faktiskt söka fram lite påskpynt, lite. 

Den senaste veckan har det varit ett par plusgrader på dagarna, 

solen börjat värma trots att den inte visar sig hela tiden. 

Söndagens lyssnarstund för mig är "Kansan radio" och nu ska jag lyssna! 

Måndag måndag, so good to me!

Idag måndag igen, veckorna flyger iväg som bara den! Trots att jag inte får ngt gjort (tycker jag) så är det aldrig tråkigt! "Det finns så mycket att titta på", känna efter, planera, plocka fram, ja allt möjligt. Och, grrr, plocka tillbaka. Hela veckan framför mig, delvis planerad, delvis oplanerad!

Hela helgen fick jag ha en liten fyraåring här och det var sååå roligt. 

Även Herr Husse blev riktigt spirituell, också ngt att glädjas åt för mig :).

Hållbarheten på snittblommor blir längre om man lägger i en bit träkol eller acetylasalicylpulver i vattnet. 

(Omg!) Jag har varken snittblommor eller såndär pulver, möjligen träkol!

 

Lugnet före "stormen"!

Oj, vid bläddrande igenom de tusentals bilderna som borde hitta sin plats i ngt album så hittade jag detta! Oj oj det fotot knäppte jag dagen före mitt fall. 

Jag varit och simmat. Sen blev det ju ambulansbåt och allt annat. Jag och Herr Husse och hundarna skulle ha några sköna sommarveckor där på ön. Det blev ett abrupt slut på de planerna. Heidi och tvillingarna var där, tack och lov. Och idag är det sju månader sedan.

Det om det. Minnesglimtar dyker upp med jämna mellanrum. 

Solen skiner idag och termometern visar minus fjorton!

Jag är inomhus. Ska sticka lite, se på ngt bandat, lyssna på radio.

Hoppas hoppas att min kandidat vinner i kväll!

Senvinter!

Dagarna släpar sig framåt i väntan på våren. Nu är det väl senvinter? Ute visade termometern -25 i morse. Nu -16, solen har börjat värma mitt på dan! Jag håller mig inomhus. Bläddrar och ordnar foton, funderar vad annat jag kunde göra, men inget som riktigt lockar. Men här finns massor att ta itu med! Det enda nu som kanske skulle få igång mig vore att åka iväg till villan... men några månader att vänta ännu, hehe. Spännande att se om jag klarar mig in i båt, ut från den till bryggan... inga graciösa hopp pga rullator och kryckor, men kanske klarar mig utan hjälpmedel vid det laget. Det gäller att tänka positivt! Roligt var detta att få till stånd ett inlägg. 

Den som känner mig vet att sorgen efter mamma är mycket tung, hon dog på dagen tre år efter pappa. 

En kiva dag!

Idag skulle ngt ske! Jag planerat att göra stordåd, men så blev det inte. Jag hade främst tänkt mig sådana dåd som handlar om t ex motion. Nåja, fick i alla fall en början med fotoböcker, som jag så länge planerat i mitt oinspirerade huvud, men nu så. Jo, det var stordåd att komma igång med något. Det kommer att ta sin tid att börja med själva böckerna, det finns nämligen tusentals foton att ordna upp först. Men glad över att komma i gång i alla fall. Och förstås hittar jag ju en hel del foton och filmsnuttar att titta lite extra länge på. Och minnas.

Milou och Luna på väg till villan, ivriga som bara den! 

Herr Husse blev inspirerad av ngt, vad det nu var, så nu är all jul undanstädad här hos oss, Vi hade inte många julsaker framme i år. Tvättmaskinen har jag faktiskt haft i gång, nu borde tvätten hängas upp också. Ett litet stordåd det också!

En riktigt trevlig dag var det denna lördag!

Pigg? Trött? Hit och dit.

Ranya och Sesian har en kompis, Wilda. Snart kommer de att träffas varje dag. Hennes familj ska bygga ett hus åt sig där bakom staketet! Gräv- och andra maskiner (med arbetskarar) har hållit på och grävt där denna vecka. Spännande och roligt så det förslår! Sandlådan ska jag piffa upp så fort det våras, mitt nästyngsta barnbarn ska nämligen bo i nya huset med sina föräldrar.

I morgon ska jag hitta på något med Monica!

Hej! Here I am again! :) Och 21 minuter ljusare!

Ranya i sitt favoritelement. Då som nu.

 Energilös, ingen ork. Hjärnan i skick (tror jag åtminstone själv), men alla planer och projekt jag har rinner, flyger, snabbt iväg och så tänker jag, i morgon, ja i morgon är jag pigg och det passar ju mycket bättre då. Eller i övermorgon. Nåja, kanske inspirationen och orken kommer snart i takt med att ljuset återvänder. Idag är det 21!!! minuter ljusare än det var den 22 december, Vintersolståndsdagen. Och jag har på mig min nya träningsjacka idag, kanske jag fattar, sänder signaler till min hjärna (som torde vara i skick :) att jag borde rörapåmigmera. Men inte ute, där plumsar jag inte med kryckorna eller rullatorn. Och det är för kallt. Huhhuh. Jag är riktigt tråkig och negativ nu. Detta skulle ju bli ett sprudlande positivt inlägg. Ja si hon är nog så i farten trots allt som hänt henne de senaste två åren... Huhhuh igen. 

Nu ska jag gräva fram stickor och nystan, inte ta en tupplur! :) Motionera händerna.

Jag tar väl en kaka, jag tar kanske två. För jag är så liten, kan inte förstå :)

 

Såhär kan man lura sin mor 😎

Snåltanden värkte och det skulle passa så bra med en bulle. 

Line hade kommit på ett bra sätt. Hon är mycket smart! 

För klart man får ta då pappa lovat! 

(Men det hade han ju inte.)

Länge sedan jag skickat ngn bild av Ranya. Igår var hon på villan med herr Husse och hela högen. Jag har haft det jobbigt i snart två år och Ranya känt det på sig, helt klart och tydligt. Själv mår hon bra och är en sån trofast, glad och helt härlig vän.  

Sommaren blev som den blev. En olycka hände efter skön simning vid villan och det blev ambulansbåt och hela faderullan. Har hjälpmedel i det dagliga livet, kryckor, rullator, osv. I torsdags konstaterade läkaren, efter röntgen, att det ser ut som det skall med skruvarna så får börja röra på mig mera. Tacksam är jag. Och nu det om det.

Igår var det villaavslutning, venetiansk. Hela min familj var på vårt paradis, t o m alla hundar, fem stycken! 😀 Jag förstås hemma. Njöt av alla bilder och filmsnuttar som skickades åt mig under dagens, kvällens lopp. Det var simning, bastu, facklor, raketer, brasa, lekar och skojigheter. Jag blivit lite rostig så lyckas inte överföra ngn bild hit just nu...

Nu ska vi njuta av hösten! Jag har många planer på aktiviteter, få se om, hur, de förverkligas 😉

Och äntligen kom den...

... och jag får rå om den!

I söndags var det morsdag och jag kom mig till villan! Drack kaffe och grillade korv, tillsammans med Heidi och familjen hennes. Sommaren är på väg, men ännu är det våren som sveper in mig i sin varma famn. Vid elvatiden på natten är det skymning och ganska snart är det ljust igen. Bäst nu! 

Mycket att rensa upp och organisera både inom- och utomhus. Tror jag hoppar över det mesta av slikt i år. Det har varit så tungt, så tungt så länge. Livet har varit prövande och utmanande. 

Min tysta fiende vid namn cancer har jag kämpat emot. 

Den har stulit min energi och emellanåt tryckt ner mig. 

Jag är tacksam för varje ny dag och njuter av varje ögonblick. Senaste vecka fick jag vara på rehabilitering, otroligt bra! Nya vänner, nya idéer, allt var super!

Pyssel, handarbete och fiskeri! 

Kul allt det, men nu måste jag iväg till stan och handla. 

Mat behöver man också!

Fem före...

Den sista bryggan har ännu is kring sig. Vår plats är där.

Men strax är det dags att sjösätta för oss också. 

Ganska skojigt fenomen, genast isen är borta kommer båtarna ngnstansifrån 😅

Plötsligt blev det så mycket att göra. Har "annonserat" i familjegruppen om det finns ngn som är intresserad av att byta däcken på min bil. Och svar kom mesamma! Japp det kommer att ske. På söndag åker jag iväg på rehabilitering och hoppas ha sommarringar på då!

Mummu!!! Här får du kakor! 

Och visst måste jag ju smaka.

En upplevelse idag vill jag ännu berätta om. Jag hämtade fisksoppa från ett ställe. Var skeptisk för de senaste gångerna har det inte varit speciellt bra, bara lite grann fisk och en massa morötter. Åt då jag kom hem och det var fantastiskt gott, aldrig ätit så god fisksoppa! Senare läste jag i fb att kocken idag var Michael Björklund! Den berömda kocken från Åland, han som vann Robinson 2020!

Städa!

Sånt händer. 

Idag igen en dag med plusgrader. Inte många, men ändå.

 

Tacksam!

 Idag första maj och jag visar en påminnelsebild. Den knäpptes i februari i fjol. 

Kallt och mörkt var det. Så underbart att vara inne i maj månad! Tacksam för allt.

Jag var till onkologen i fredags, varit på en hel massa prover osv. Nästa gång

i höst. Tacksam, tack tack tack. 🙏 

 

Trötthet.

Såhär idag! Igår regn och idag 16 plusgrader. Isen får ge upp. Själv har jag varit och hälsat på lilla Ivar, han är ett riktigt charmtroll och cool. Körde av och an till stan och småhandlade. Trots det fina vädret var jag trött hela dan och det blir läggdags ganska fort. Så bra jag var i gång med motionen för ngn tid sedan. Gym, vattengymnastik, promenader, allt flera ggr i veckan. Huuuui, vart flög inspirationen? Orken? Jojo, nog finns den där, måste bara vila och ta det lugnt, gräva fram den. Lyder mig själv, inte svårt att lata sig. 😊 

 

Upp och hoppa! I morgon!

Kung Vinter!

Mammas och babys. Och pappas. Blommorna till buketterna valdes av storasystrarna och mig. 

Noomi är en kejsarinna, men ändå fick de komma hem redan i går. 

Här var våren på gång några dagar, men igår kom en massa snö. Kung Vinter gjorde sig påmind redan i förrgår för det blev plötsligt isande kallt. Line sade åt sin pappa då han hämtade dem att hon inte tyckte om då "dendär gubben" kom. Vi förstod först inte vad, vem, hon menade! 😅

Tack och lov smyger fröken Vår sig tillbaka, målmedvetet!