I söndags ringde Maya och frågade om hon fick komma och hälsa på. Bäst vore måndag eller tisdag, sade hon. Naturligtvis fick hon komma, när som helst passade mig. Det var bara att sätta passaren på! Jag jobbade snabbt undan det som jag planerat och bokat mig för innan hon kom på måndagen, ryggsäcken fylld med kläder osv för alla tillfällen! Och det var inte alls tal om att åka hem på kvällen. Hon sade åt morfar sin att koka tillräckligt med gröt på morgonen, så att det räcker åt henne också.
Mycket pysslande blev det. För mig gällde det att hålla ordning.
Försöka plocka undan det ena innan det börjades med det andra! Försöka alltså.
Två julklappar packade vi in. Men först måste ju Lines bok läsas, liksom kollas att den var bra. Och visst övertalade Maya sin mormor att läsa också den andra, som hon skrev M på. Hon kommer inte ihåg den sen, lovade hon.
Spännande att sy! Tryggt i mormors famn, för Maya har så korta ben ännu.
En sådan fin cape fick nallen.
Vi väntade tills det blev mörkt och sedan gick vi på ficklampspromenad. Med paraply. Maya ville gå längre, men mormors ben orkade inte jättelångt denna dag. Men vad gott det smakade med kakao och smörgås, sagor och sånger, innan natten.
Åh,vilken underbar dag och kväll! Förstår att du njöt, även om det är jobbigt att hålla jämna steg med små barn! Vilken söt liten ängel hon är med sitt ljusa, lockiga hår!
SvaraRaderaLycka till med gröten imorgon!
Kram, Monica
Det där pysslandet saknar jag väldigt mycket nu när pojkarna är så stora som de är men också bonusflickorna som kunde vara pyssliga inte kan vara det p.g.a den där pandemin som far på överallt. Här sitter jag och där sitter de alla fyra på andra sidan havet. Ljuvliga lilla Maya. Jag håller fullständigt med om att man ska läsa julklappsböckerna själv först så man vet att de är bra! Klok liten jänta och hoppas morfar såg till att det fanns gröt tillräckligt mycket.
SvaraRaderaKram!