måndag 19 april 2010

136. Beroende.

Nu börjar jag bli lite enformig. Riktigt tråkig väl, men kan inte så mycket åt det. Har blivit beroende av att fara och hälsa på mina vänner. Varje dag. Vattnet minskar. Få se hur det ser ut i morgon...

Så här ser det ut på stranden vid den hamn där min båtplats finns.

8 kommentarer:

  1. Tittar så gärna på dina sångsvanar....ståtliga fåglar. Det är inte dags att lägga i båten ännu ser jag men det dröjer säkert inte länge nu.

    I morgon åker jag till mellansonens
    sambo i Sandviken. Ska passa lilltjejen på onsdag då mamman ska på anställningsintervju. Pappan skulle ha kommit hem i lördagskväll från en jobbresa i Kina men är fast där på grund av askmolnet. Jag tror inte att han är särskilt glad nu...har inte sett sin lilla familj sen förra lördagen :(

    Ha nu ett par sköna dagar så hörs vi igen om någon dag.

    Kram Stina

    SvaraRadera
  2. Så skönt att du också förstår det här med att bli beroende:). Ibland tror jag att jag har fått pippi!
    God natt!

    SvaraRadera
  3. Först nu inser jag att det är sångsvanar - låter de något när du hälsar på dem?

    SvaraRadera
  4. Jovisst låter de! Kan inte härma dem :)
    Tror de känner igen min röda bil!

    SvaraRadera
  5. Kul att få följa dina svanar! Var glad att du inte är beroende av någonting värre...

    SvaraRadera
  6. hejsan
    jag har åxå ett gäng svanar jag följer som bor i en liten sjö där jag tar min dagliga promenad. Jag tror det är närmare 10 par där nu...Och du.....var glad att du inte fått pippi på något annat tok :))
    kramar lolla

    SvaraRadera
  7. Jag hoppas på mer bilder så man får se utvecklingen, fina och ståtliga fåglar. Ha de bra!

    SvaraRadera
  8. hej mamma!

    Kan du inte fara o fota varje dag nu till båthamnen...:) Jag skulle ju liksom vilja dit varje dag för att de då isen försvinner mer och mer för varje dag, men det är lite långt borta..

    Ha de bra!

    SvaraRadera