onsdag 15 juni 2011

412. Vemod.

Visst blev det zumba imorse och visst hängde jag med! Åtminstone i hjärnan, men fötterna hann inte riktigt med. Ingen publik som tittade och tur var ju det! Svettigt blev det i alla fall, vilket var huvudsaken. Man gör så gott man kan, mera kan ingen begära :) Det känns i axlarna att armarna flaxat hit och dit... Ett år sen min premiär, så jag borde ju kunna! Det blev en paus på senvåren och programmet byts med jämna mellanrum, nu var det helt nytt för mig och det är förklaringen till att hjärnan och fötterna, armarna osv inte samarbetade!!! Grrr på mig själv, vilken förklaring... Kort och gott: Jag är otränad!!!

Lite vemod smyger sig på för det finns så många som inte har det speciellt bra.
Det finns ord
som aldrig blir sagda
och känslor som aldrig släpps fram

Det finns barn
som aldrig får kärlek
och sagor utan ett slut

Det finns sånger
som ingen vill sjunga
och ansikten med lånad fasad

Det finns hjärtan
som ingen saknar
och tusentals oskrivna blad

- MARIANNE WIKBLAD -

3 kommentarer:

  1. Fina ord i Marianne Wikblads dikt. Ibland önskar man att man var minst tjugo år yngre, gärna trettio, rik som ett troll på ork och inte nödvändigtvis pengar, men att man hade ett stort hus med många rum för att kunna ta hand om barn som inte har det så bra som de förtjänar, bädda ner alla små tillsammans med sig själv under ett duntäcke så stort att det räcker för alla världens små olyckliga och ensamma i själen, att man hade armar så långa så långa så att de räckte till för kramar åt dem alla.
    Ha en fin dag!
    kram!

    SvaraRadera
  2. Vilken underbar text....så sant så!
    Jag blir tårögd!
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Hejsan Lisbet !

    Vilken fin kärra med blommor i.
    Och en jättefin dikt dessutom.
    Varför kan inte alla skriva dikter.
    Det kan väl inte vara så svårt.
    Som ung skrev jag en del, de handlar mest om sviken kärlek.Jo då jag minns en del av dem, Mamma tröstade så gott hon kunde.
    Så olycklig jag var ett tag.


    kram Marie-Louise

    SvaraRadera