tisdag 15 november 2011

512. Ambitioner och platt fall.

Vilka ambitioner man kan ha! Jag hade planerat att återuppta mina morgonpromenader och skulle inleda denna morgon. Det blev inte av för nu har jag noll intresse av att gå ut dit i mörkret. Kyla kan man väl inte tala om ännu, men inte är det ju varmt såhär på morgonkvisten. Nej, nej, skönast är det här inne, förbereder dagen i stället. Vem skulle nu gå omkring där ute då alla andra ligger och sover? Så snabbt man kan ändra sig, bara på några timmar ibland. Ambitioner blir ibland till platt fall för mig. Men visioner och förhoppningar ska man väl ha? Planerna ändras och till slut blir det vad det blir.

Martta Wendelins bild får illustrera mina tankar om dagen. Varje dag får vi lära oss något nytt! "Alla du träffar vet något som du inte vet, men borde veta. Lär av dem."

7 kommentarer:

  1. Jo det går fort att skapa vår dag med en tanke....Vad vill jag uppleva idag?
    Nu skall jag ta min tidiga morgonpromenad :)
    Njut av dagen!

    SvaraRadera
  2. ÅH jisses så glad jag blev när jag lästa vad du skriver, precis mina tanker. Men någon dag så...
    Kram lene

    SvaraRadera
  3. hej Lisbet !

    Ja usch för kalla morgnar. Fick en läxa av Hälsoenheten igen att varje dag gå en stavgångsrunda på minst 30 min. Kl.13.00 Då har jag sett Hem till gården och kanske stoppat i mig något.Det har inte blivit av än.Går när jag känner för det och vädret tillåter.I Lördags var det så IIIIsande kyligt, hade för lite på mig.
    Ändå får vi vara glada så länge det är barmark.

    Ha en fin Tisdag !

    Kram Mi

    Ps. Gillar Dina barnboksbilder Ds

    SvaraRadera
  4. Ack ja, det där känns alltför väl igen. Man har sina planer och man får nog ha dem också fastän många gånger ogjorda:).

    Ha det bra!
    kram

    SvaraRadera
  5. Jag kallar detta att vara flexibel :)

    SvaraRadera
  6. Så sant så. Man måste bara ta sig tid till att lyssna till sina medmänniskor!

    Nog är det trist med den mörka årstiden? Tackolov kan jag gå ut när det är ljust och vi har haft en fantastiskt solig och fin höst i Stockholm. Det gäller att samla på sig så att man klarar vintern!

    Annars får solar som ditt barnbarn stå för värmen - hon kan ju smälta de hårdaste isar!

    SvaraRadera
  7. Så väl man känner igen sig! De där promenaderna som har så svårt att bli av... Särskilt nu när kylan och mörkret är på väg...

    Allt bra här, blev visst en liten paus från blogg och dator. Kan bli en smula mycket tid som läggs ner där. Kul att någon märker när man är tyst!
    Kram

    SvaraRadera