tisdag 26 april 2016

T o m abborrar!

Tänk att man kan längta bort nångång. Lite lite grann. 
Vissa dagar kunde jag vara långt härifrån, men som sagt, bara lite grann. 

Gossarna de växer så det knakar. De är så härliga, ljuvliga. Leker och hittar på. 
I dagiset leker de med Isak och de kallas De tre musketörerna!

Här håller de på och packar. Inte vet jag vart de reste :)

I lördags var det bryggtalko i ena hamnen. Landgångarna skulle sättas på plats. 
Jag hade Niko med mig och vi jobbade så svetten rann. Niko höll stadigt i landgången.
Och jag vaktade honom.


Det fanns så mycket att titta på. Båtar och bilar och traktorer. 
Och karar. Varför är det så uppdelat... fortfarande. Nåja, någon traktor har jag ju inte, 
heller ingen kunskap i fråga om det mesta, så jag ska inte klaga på någon. 
En vacker förmiddag var det.



Vi fortsatte sedan till andra båthamnen där det också jobbades med bryggorna.

Det blev för mycket sjöluft och inbillad fiskdoft så jag ringde åt Fiskarlasse och frågade om han råkade ha någon fisk. Javisst! Åkte iväg och handlade både romstinna och filéade abborrar åt oss och åt grannen och även Nikos Kaisamormor och Borismorfar i stan. På väg hem fick jag sjunga högt, varvat med frågor och prat, för att hålla gossen vaken. Vilket han inte hölls.

2 kommentarer:

  1. Vilken härlig dag du fick med en av gossarna! Det är roligt att vara ensam med ett barnbarn ibland, man hinner umgås och prata mer än om man har alla på en gång!
    Det ser fortfarande ganska kallt ut hos er och det ser ut att vara lite is kvar i vattnet.
    Vi, som har haft vår länge, vaknade idag till vita gräsmattor! Men det smälter bort nu...
    Ha det så bra Lisbet!
    Kram, Monica

    SvaraRadera
  2. Det finns sommartid och vintertid. För min del har det nästan blivit så att när du sätter båten i sjön blir det sommar och när du tar upp den så blir det vinter.
    Så stora småpojkarna har blivit. Redan!
    Kram

    SvaraRadera