torsdag 29 oktober 2020

Ännu höst!


Hösten är kommen, hör stormarna gny!
Svanen tar avsked och svalorna fly.
Blomman har bäddat i mossan sin grav,
vågorna brusa på villande hav.
Näcken mot klippan guldharpan slår, 
skogsbruden fäller sitt grönskande hår.

Solen är slocknad, så mörkt blir på hed,
regnbäckar gråta längs fjällarna ned.
Källan på knä står invid deras fot
och i sin urna tar tårarna mot.
Sommarn här nere har slutat sitt lopp,
där uti stjärnorna tindrar han opp.
                                                                       Text av Carl Fredric Dahlgren (f.1791-d.1844)

Den sången tyckte jag om att sjunga i folkskolan. 
Fortfarande, nu och då, sjunger jag den i huvudet, 
de fyra första raderna om och om igen. 
Som idag, för ännu är det höst.
                                   

 

2 kommentarer:

  1. Den sången/dikten har jag aldrig hört. Såå fin! Önskar att jag kunde höra dig sjunga den! Ser att björken på din bild har tappat de flesta löven. Det har de inte här, här är det mesta kvar på träden fortfarande.
    Kramar, Monica

    SvaraRadera
  2. Tror att stormen missade oss den här gången! Gick nog längre norrut.

    Fin sång, tycker också om diktare från flydda sekel!

    Kram

    SvaraRadera