Märkligt hur tankarna går. Igår (och i natt) har jag rabblat I livets villervalla om och om igen, i huvudet, inte högt :). Minns att vi skulle kunna den utantill i samskolan. Somligt fastnar fast man inte förstår. Nu fattar jag dikten, på mitt sätt, läser om och om igen (hittade hela, googlade). Den har sånt djup i sig, tror jag läser en gång till 😇
I livets villervalla
vi gå på skilda håll.
Vi mötas och vi spela
vår roll.
Vi dölja våra tankar,
vi dölja våra sår
och vårt hjärta som bankar
och slår.
Vi haka våra skyltar
var morgon på vår grind
och prata om väder
och vind.
I livets villervalla
så nära vi gå
men så fjärran från varandra
ändå.
Nils Ferlin (1898-1961)
Önskar alla en fin fredag!
Vilken fin dikt, manar till eftertanke. Lite vemodig, som det mesta av Ferlin. Man behöver stanna upp och tänka emellanåt!
SvaraRaderaHa en skön helg, kram, Monica