onsdag 21 september 2011

481. Det var en gång...

Det hände sig en gång att en dam, låt oss kalla henne så, var på hemresa i ett tåg. Hon hade bokat platsbiljett och hittade småningom rätt. Hennes plats råkade finnas i en tågkupé med endast sex platser. Där inne befann sig två män. Den ena sov djupt, den andra tittade på damen med nyfikna glada ögon. Damen satte sig nära dörren och förundrades över stanken i kupén. Tittade i smyg på den pigga mannen mittemot. Såg att han nog inte hunnit till toaletten, eller kanske inte hade brytt sig. Den gula sörjan på golvet hade även runnit utanför kupén, vilket damen såg då hon krafsade ihop sina väskor.

Hon gick till tågvagnen och hittade en ledig plats. Fick inte sitta länge, för den var ju någons. Hon gick tillbaka och tack och lov var den pigga mannen borta. Visst luktade där fortfarande, men hon vänjde sig. Så´nt e livet ibland, tänkte hon.

Den sovande mannen snarkade något fruktansvärt. Damen satt och försökte koncentrera sig på medhavd lektyr. Snarkandet var inte av denna världen. Sen började mannen hicka, avgrundshicka. Damen hade aldrig hört något liknande ljud förut. Hick och snark samtidigt...
Nå, skönt att få sitta i alla fall, tänkte hon, och försökte koncentrera sig på läsandet.

Men vad hände? HAN PISSADE PÅ SIG! Vaknade inte ens... Damen krafsade ihop sina väskor ännu en gång. Hittade en kupé där det fanns tre damer. De välkomnade damen och skrattade gott åt damen-med-plats-men-ändå-intes förklaring till varför hon kom dit.

Sedan blev det som det kan bli med damer. De fann varandra direkt och satt och diskuterade politik, världsläge, uppfostran, religion som om de känt varandra i hundra år! Och så de skrattade! Och babblade! Och ett par av dem stickade!

En efter en steg de sen av tåget och damen blev ensam i sin kupé. Till slut var hon framme vid sin station och stod och väntade på att tågdörrarna skulle öppnas. Vem står plötsligt bakom henne? Jo, herr Piss-Snark-Hick-Nisse! Tåget gjorde en häftig inbromsning och visst, för att inte ramla omkull, grabbade han tag i damen, som fick en ordentlig omfamning...

9 kommentarer:

  1. Tror att jag förstår vem det var som råkade ut för allt detta... Även om början och slutet av resan inte var så trevliga, så var ju mitten desto bättre...

    SvaraRadera
  2. Hahahaaa....vilken resa och jag misstänker att den handlar om en viss Lisbet.

    Ha det gott
    Kram Stina

    SvaraRadera
  3. Det var nog ditt, hmmm...damens öde att möta herr P-S-H-N igen....säcken skall ju knytas ihop på något sätt. Men nog kan man ju betacka sig för dylikt sällskap i en tågkupé. Tur att damen fann trevliga kvinnor att fördriva tiden med som tröst i sammanhanget.

    Damig kram!:)

    SvaraRadera
  4. Hejsan Lisbet !

    Vilken hemsk tågresa.Förr åkte vi mera tåg än nu.Så visst har jag varit med om många episoder på tåg, men aldrig något sådant som damen råkade ut för.
    Din stackare.

    Kram Mi

    SvaraRadera
  5. Hurra, för mångfald....bara jobbigt att det kan lukta illa ibland av oss människor.
    Tur att damen hittade några trevliga kvinns att tjöta med, det förgyller alltid livet....fruntimmersprat som min man kallar det;)= man vet knappt vad man pratat om men skoj var det!
    kram ullamaria

    SvaraRadera
  6. Hi..hm...fy vad äckligt, det verkar som om resan var lång för damen...men kul med ny bekanskap o då menar jag inte pissgubben.
    Många kramar till dig!
    Carro

    SvaraRadera
  7. hahahahahaha - tack för morgonens skratt! Antar att du tvättat kläderna efter den närkontakten?

    SvaraRadera
  8. Är du säker att tågkupén inte råkade vara en tågtoalett? :)

    SvaraRadera
  9. Anni: Direkt i duschen då jag kom hem!

    Erika: Jojo, nog var det en kupé. I alla fall kom ju konduktören och kollade biljetten... :)

    SvaraRadera