Ingen reklam för Tupperware, men byttorna är jättebra. De har varit med i en massa år. Lilla prinsessan Tilde dukade fram jordgubbar med socker och utan socker i olika stora portioner åt sin mormor och morfar. Allt gick åt.
Kom hem från villan för en stund sedan. Vet inte om vi håller på att bli gamla... ??? Vi åkte iväg från villan med våra båtar, min man och jag. Då jag kom till min hamn ringde telefonen med sin sista laddning. Det var min man från sin hamn (det låter ju inte klokt). Han hade glömt sina bilnycklar på skären. Ok, sade jag och hämtade honom och Ranya. Vi körde i min bil till hemmet för att hämta hans reservnyckel i stället för att han skulle åka med båten tillbaka till skären. Inte hade han någon hemnyckel, den var ju fast i hans bilnyckel. Inte jag heller, för min hade jag ju lånat åt ena dottern för någon dag sedan. Det var bara att se glad ut och åka iväg efter min hemnyckel till ena dottern. Hem igen. Jag satt länge och väntade i bilen med Ranya. Ringde till slut till min man inne i huset. Var det något missförstånd, skulle vi vänta? Nåmen då han inte hittade reservbilnyckeln... Oj, mitt i allt hittade han den! Men den var ju bara halv... några delar borta från den.... Nåja, vi körde iväg till "hans" hamn för att testa om nyckeln ändå skulle fungera. I annat fall skulle han åka tillbaka till skären efter den riktiga nyckeln. Huh huh. Inte klokt.
Den passade! Vi körde hem i var sin bil, var sin väg. Jag var snabbare! Hemma först!
Inte ett snett ord. Ingen irritation. Härlig semester! :)
Precis när jag skulle börja kommentera här, så kom din kommentar i min blogg! Så snäll du är, tack!
SvaraRaderaAlltså, man kan inte låta bli att skratta när man läser om hur ni far hit och dit efter glömda och gömda nycklar!
Men det mest fantastiska är, att ni inte blev irriterade på varandra... det undrar jag om vi hade klarat...men egentligen kan man ju bara skaka på huvudet och skratta!
Tack för en underhållande beskrivning i alla fall!
Ha en riktigt skön helg, kram från mig, Monica
Rolig läsning fastän det säkert kändes smått oroligt en liten stund:)
SvaraRaderasvar på din kommentar:
Lisbet, det låter nästan som att du har för hett just nu när du tänker på vintern;). Njut av allt som är nu, det är också att tanka för det som är på kommande Den lilla flickan kom aldrig högre än så, hon gjorde några försök men "rann" tillbaka gång efter gång. Till min lättnad som höll andan hela tiden och tittade efter föräldrar som inte syntes till Man börjar bli som en gammal hök kram till dig på din ö
Tänk vad det kan strula till sig ibland, tur att ni båda kom hem i varje fall :)
SvaraRadera