I kväll har jag ordnat fotona på externa hårddisken. Blev inte klar förstås. Jag kom som vanligt på
avvägar. Tittade omkring i vårt hus. Har nämligen ett loppisbord på gång och söker saker att sälja.
Garaget svämmar över. DÄR FINNS. Men kanske finns det något här inne också...
En tavla som jag brukar stanna och drömma mig bort vid är denna. Målad med äkta akvarellfärger på äkta akvarellpapper för ett antal år sedan. Det är minstingen, den ena av två ljuvliga döttrar som målade denna tavla då hon var elva år. Den hänger på en vägg hos oss och jag hittar nya detaljer att titta på allt som oftast.
Den är värdefull för mig och så härlig att drömma sig bort vid.
Aldrig kommer den att finnas på ett loppisbord.
Förstår väldigt väl att det lilla konstverket, vilket det verkligen är, aldrig hamnar på ett loppisbord. Den är underbar...
SvaraRaderaAck ja, dessa prylar som svämmar över oss. Även här säljer vi loppissaker med jämna mellanrum. Det värsta är att det aldrig tycks ta slut, någon fyller på i andra ändan hela tiden. Måste nog stänga dörren på den sidan för att få slut på påfyllningen
kram
så roligt att du hittade in till mig, för då hittade jag in på din fina blogg. Välkommen tillbaka.
SvaraRaderaKram
Hanna
En helt underbar tavla! Att en elvaåring kan måla så...
SvaraRaderaFörstår att du drömmer dig bort, som den lilla flickan på bilden!
Kul att sälja på loppis! Lycka till!
Kram, Monica