Emellanåt är det tråkigt, ingen kastar ens boll med en.
Vi väntar och väntar. Hussarna håller på med något, vet inte vad.
Inget att skälla på, eller vifta på svansen för. Vilken tråkig dag.
Något är på gång, helt klart!
Det gäller att vara uppmärksam nu så vi inte går miste om något.
Va? En bil packas proppfull. Snälla ni, glöm inte oss!
ÅÅÅÅ!
Underbart, kan det vara sant??? Vi är glada men ändå lite fundersamma,
vart ska vi åka? Båda hussarna, Tilde och vi är inpackade i bilen.
Efter många timmars bilfärd långt upp till Lappland och efter en
god natts sömn befann vi oss i vårt rätta element. Suck, så härligt.
Vi njuter som bara den. Frisk luft och så långt man ser!
Man vill gräva och rulla runt i den ljuvliga snön.
Vi har inte alls tråkigt. Tänk vad vi får vara med om!
På denna plats tändes elden inför OS i Helsingfors 1952.
Kanske kommer vi hem till midsommaren, få se 😉
Vilken söt historia! Och jag tror att du har tolkat hundarnas tankar alldeles på pricken! Dom ser verkligen ut att njuta!
SvaraRaderaOch Tilde (milde tid, så stor hon har blivit!!!)ser inte heller ut att tycka att det är tråkigt! Vilket äventyr med morfar och morbror och hundarna!
Då kan du vila och ta det lugnt nu!
Kramar, Monica
Vilket härligt brev. Det märktes att det kom direkt ifrån de fina hundarnas hjärtan. Bilderna har ju du hjälpt till med och de är ju bara så vackra och talande.
SvaraRaderaHärligt landskap Lappland, med dess vidder.
Ha det bra och kram till dig.
Så fantastiskt fina bilder!!!
SvaraRadera