Ännu höst!

Hösten är kommen, hör stormarna gny!

Svanen tar avsked och svalorna fly.

Blomman har bäddat i mossan sin grav,

vågorna brusa på villande hav.

Näcken mot klippan guldharpan slår, 

skogsbruden fäller sitt grönskande hår.

Solen är slocknad, så mörkt blir på hed,

regnbäckar gråta längs fjällarna ned.

Källan på knä står invid deras fot

och i sin urna tar tårarna mot.

Sommarn här nere har slutat sitt lopp,

där uti stjärnorna tindrar han opp.

                                                                       Text av Carl Fredric Dahlgren (f.1791-d.1844)

Den sången tyckte jag om att sjunga i folkskolan. 

Fortfarande, nu och då, sjunger jag den i huvudet, 

de fyra första raderna om och om igen. 

Som idag, för ännu är det höst.

                                   

 

Positivt att det var negativt.

Så hastigt den snön försvann! Härligt med kurabyxor och gummistövlar! 

Själv har jag inte behövt sådana byxor på länge, men nog gummistövlar!

Tacksam och glad över att de tre i familjen som testats fick negativa svar, 

alltså ingen corona. Vi fortsätter hålla avstånd, tvättatvätta händerna, 

använda munskydd. Och jag har coronablinkern påkopplad. 

En sånhär lite gulleplutt har familjen utökats med.

Hon var och hälsade på hos oss framochtillbaka i kväll.

Jag märkte att hon trivdes mycket bra med mig 

och inte alls ville hem. Hehe 💗😍

201020

 Vintern kommit. Termometern visar på noll och snön fastnat så den är kvar i morgon, sedan blir det några plusgrader. I morgon blir det vinterdäck, hög tid för det, och i helgen det sista ordnandet på villan och sedan småningom båtarna upp, har vi tänkt. Line och Maya förundras :) 

Munskydd, det har nu  t o m alla lärare och övrigt skolfolk här i trakten, även eleverna från åk 7 uppåt. Sällan ser man någon utan munskydd i varuhusen och andra platser i stan. Inte munskydd på så små som Maya naturligtvis. Undantag i går då hon satt i väntrummet för att visa sina tänder för tandläkaren, efter att ha fallit med munnen före på ett berg i helgen, allt verkade dock ok.

Här Maya med sin mor.

Crea diem!

Inte kan man ju börja vänta på våren nu redan? Nå nejnej. Nu gäller det att göra det bästa av tiden, stunden, som är. Mera kan man ju inte. Gripa tag i dagen! Fick en inbjudan av ena dottern att komma dit på kaffe i morgon bitti. Döttrarna bor grannar med varandra. De har en kompost ihop. Jag är hjärtligt välkommen att se på när de tömmer den. Ser ut att bli en härlig start på dagen! 😎  😇

Bilden är från villaavslutningen, sista lördagen i augusti. Vi har varit dit många ggr efter det, men snart blir det dags för båtupptagning. Vintern närmar sig, verkar det som. 

Maya hälsade på!

I söndags ringde Maya och frågade om hon fick komma och hälsa på. Bäst vore måndag eller tisdag, sade hon. Naturligtvis fick hon komma, när som helst passade mig. Det var bara att sätta passaren på! Jag jobbade snabbt undan det som jag planerat och bokat mig för innan hon kom på måndagen, ryggsäcken fylld med kläder osv för alla tillfällen! Och det var inte alls tal om att åka hem på kvällen. Hon sade åt morfar sin att koka tillräckligt med gröt på morgonen, så att det räcker åt henne också.

Mycket pysslande blev det. För mig gällde det att hålla ordning. 

Försöka plocka undan det ena innan det börjades med det andra! Försöka alltså.

Två julklappar packade vi in. Men först måste ju Lines bok läsas, liksom kollas att den var bra. Och visst övertalade Maya sin mormor att läsa också den andra, som hon skrev M på. Hon kommer inte ihåg den sen, lovade hon.

Spännande att sy! Tryggt i mormors famn, för Maya har så korta ben ännu.

En sådan fin cape fick nallen.

Vi väntade tills det blev mörkt och sedan gick vi på ficklampspromenad. Med paraply. Maya ville gå längre, men mormors ben orkade inte jättelångt denna dag. Men vad gott det smakade med kakao och smörgås, sagor och sånger, innan natten.

Äventyr!

 Bilden från en morgon i september. Det är Line i regnkläderna som nu är för små för storasyster. Livet är ett stort äventyr då man är liten. Även då man är stor, det har man minsann märkt det senaste året. Så mycket man hamnat att ändra på. Såhär i höstlovstider brukade jag åka iväg, för det mesta med tåget, och tillbringa några dagar i t ex huvudstaden. Nu finns ingen tanke på sådant. Möjligen hoppa i bilen och ta sig en tur till norra eller södra grannstaden. Det är festligt det, hehe. Gömma sig bakom en mask och fort fort hem tillbaka.

Nåja, i morgon bitti blir det tidig promenad i uppochnervända världen. 

Talko!

Denna bild blev mig tillskickad häromdagen. Den är så fin, tycker jag! De funderar allt möjligt de där hundarna. Här är det Ranya och Milou som har en paus på promenaden. Vad månne de tänker på?

Sesian glad och nöjd.

Här hade vi talko igår, 10102020. Nio stycken människor och fyra hundar. Det är begränsning på hur många som får samlas, 10 är det nu, så vi klarade oss. Det var vedkapning och röjande. Jag röjde i garaget, Tilde storstädade, pojkarna skruvade bl a igång en gammal cykel, skytteltrafik till Ekorosk, allt möjligt blev gjort under några timmar. Talko är det bästa sättet då stordåd skall utföras. Milou var mycket nöjd då hon till slut fick sätta sig i bilen, hon somnade säkert efter vilda lekarna med Vilda, Ranya och Sesian.  

 Jag fick en nytändning och fortsätter idag i garaget, det oändliga. En regnig söndag och ute fem plusgrader. Blir perfekt med radion på högsta volym. Och jag vet att jag kommer att fastna i något igen. Men ändå riktigt taggad, som man säger.

Ta bort åldersgränsen för tatueringar!

Krassen tog äntligen fart. Tagit vara på frön varje år. Sådde som vanligt i våras, samtidigt i två grytor och ny mull i båda. Först för ngn vecka sedan började dessa blomma. Då hade jag redan rensat ur den andra grytan och satt ljung i den. Ett barnbarn sade att vilken tur att inte alla tänds på samtidigt. Visst är det väl så. 

Inte allt på en gång. 

                                                  

                                Där bakom syns ljungbyttan.

                             Löv har vi minsann! 

                     Redan har vi räfsat ett par varv.

 

 

       Livet kan bara förstås baklänges 

       men det skall levas framlänges.

                                                              (Sören Kierkegaard)

Aha? Rubriken? Oj nej, den är helt fel!!!

😀

Glädjeämnen finns i massor...

... jag måste öppna ögonen och se dem 😂

 I dag gläds jag över att snön inte kommit ännu. Vilken underbar höstdag! Tio plusgrader just nu, kan bli varmare mot eftermiddagen 😎 Gårdagen var ävenså riktigt bra, vann t o m 2 € på lotto. Inte ännu på vinst, men den dagen kommer, det är jag säker på. Faktiskt blir dagen sällan som jag planerat, så denna dag tar jag emot med förväntansfullt sinne. Hehe. 

Se på bilden! Visst är det Mörkö, Morran?

:)

Bland allt det,

som bidrar till

ett lyckligt liv,

finns där ingen 

större välsignelse

eller större rikedom

än vänskapen.

                      Epikuros

 

Vecka 41 skall bli hur glad som helst!

 Vilken fantastisk vecka som är på kommande... Hur menar jag? Nåja, nu har jag tänkt som så att denna vecka ska bli glad, positiv, den ska bli exakt så som jag bjuder in den. Det blir en vända till södra staden genast från morgonen, ärenden och hjälpa. 

Ännu är det lite kvar av den fina sommaren, hösten, jag tillåter mig njuta av tiden som är nu. Ringde faktiskt och bokade in mig som promenadsällskap åt lilla Line, få se vad vi hittar på, kanske tar vi med oss någon hund, hehe. På samma gång får modern och Maya vila och ta det lugnt med sina flunssor. Sedan blir det vad det blir. 

Bilden är från unga parets nya hem. Härliga manschetter.

Roligaste veckan på kommande alltså.

Aila ställde till det.

Såhär såg det ut efter Ailas framfart 16-17 september. Kalhuggning på ön gjorde sitt till att många träd vid vårt ställe vinkade som pinnar. 35,3 meter per sekund uppmättes utanför Jstad. Det mesta har vi röjt upp, i helgen blir det att fortsätta ordna upp i paradiset vårt.  

Nu oktober!

 Oktober. Känner efter, vad får jag för vibbar av det? Vi är inne i den allt mörkare tiden av året, allt känns väldigt osäkert just nu. Skrämmande nyheter varje dag. Får febrilt krafsa och söka efter glädjeprickar. Jo jo de finns minsann! Lilla Jul nästa månad. Ingen snö ännu :) Möjlighet att fara till villan, båtarna i sjön ännu. 

Dagen som är.